kon igen – är det så att den där kon inte finns

Nisse i Hökarängen

Här har jag suttit och plitat ner några rader om yttrandefriheten som helig ko som inte får ifrågasättas och då tänker jag på Gunnr Sandelin, journalisten som för några år sen läste lusen av sina svenska kollegor som inte berättat sanningen om den senska invandringen . Det kunde således vara så att somliga som invandrat för att de botats till livet i sitt hemland, senare kunde åka på semester till samma land för att hälsa på sina gamla föräldrar.

"Nisse i Hökarängen" var kollegornas benämning på svenskar som ryktesvägen spred "sanningar" om invandringens rätta natur.

Men så – pang på rödbetan; visst har vi yttrandefrihet. Vi är störst och vi är bäst för nu släpper vi fram Annika Östberg som sommarpratare. Hon har bistått sin vän i mordet på en polis i USA och sonat sitt brott med att sitta 28 långa år i amerikanskt fängelse. Allmänintresset säger nu att hon ska få komma till tals och berätta om sina erfarenheter, vad än Nisse i Hökarängen tycker om detta.

Lät henne prata, men alla ni som tigit om invandringen må hålla pennan i styr. Hon är inget offer och ska inte hyllas.

Bäst att tillägga – jag har bara goda erfarenheter av invandrare. Snarare kan man tala om ett politiskt haveri, eftersom vi misslyckats så totalt med integreringen

En stut – vad är det?

Min kossa är i själva verket en stut, en kastrerad ungtjur, och bilden är tagen av Alvar Palm. Jag var lite för snabb med att publicera mitt förra inlägg så dagens tillägg får ett nytt tillägg.

Ogräset växer i trädgården medan jag sitter vid datorn. Men nu ska det få en dust, innan regnet kommer.

Birgitta