Han ville hellre döpa om det till samhällsförsvar
eller helt enkelt civilt försvar.
– Nu får ni något att debattera vid middagsbordet,
tyckte rektor R Enmark till de tidigare eleverna, lärarna och gästerna, vilkas
antal uppgick till ca 150.
Konstig fråga av en senior advisor för den som tillbringat
ett antal år under förra århundradet med att informera landets kvinnor om hur
vårt totalförsvar fungerar och deras egen roll i detta försvar. Det omfattade
då hela landet.
Det var under det kalla krigets dagar. Alla vuxna kvinnor och män var
inräknade i detta försvar, det var totalt och det var mycket tal om ”sega
gubbar”. De skulle ligga i buskarna och meja ner fienden, om eller när den
anföll. Det var en tid då en rysk ubåt kapsejsade i den blekingska skärgården,
och en annan rysk ubåt antogs härja i svenskt farvatten utan att vi släppte
någon sjunkbomb på den.
Skandal, skandal – till vad har vi vårt
totalförsvar? Och den där
sjunkbomben, varför släppte vi inte ner den? Det fanns en förklaring; man
kontrollerade var någonstans de egna svenska ubåtarna befann sig. En kunde inte
identifieras. Om det nu var den som låg och kajkade på Östersjöns botten… Man
kunde inte släppa bomber på en egen ubåt med manskap och allt. Eller hade den
främmande båten nästlat sig in i vårt innanhav väster ifrån, och vad visste svenska makthavare i så fall om detta?
Dessutom – det kanske inte var en u-båt som hade gett
ljud ifrån sig. En iller kunde också ha bökat till det nere på bottnen av vårt
innanhav.
Men totalförsvaret är inte längre detsamma, när vi kommit in
i det andra århundradet. Frågan är om det ens förtjänar benämningen totalförsvar.
Värnplikten är avskaffad och försvarsmakten lägger ner
stora summor på att rekrytera frivilliga till det nya yrkesförsvar som är under
uppbyggnad. Något invasionshot från främmande makt föreligger inte. De
nyrekryterade soldaterna måste vara införstådda med att deras insatser kan bli
att gå i fält på främmande mark där fientliga grupper bekämpar varandra.
Det militära försvaret har krympt. En chockvåg
svallade genom det svenska samhället, då ÖB frankt förklarade, att vi i dagens
läge kunde stå emot en invasion av främmande makt i högst en vecka. Sen klappade
han själv ihop. Under påsken övade ryskt stridsflyg attack mot Gotska Sandön
utanför svenskt territorialvatten. Vårt eget jaktflyg Jas 39 Gripen skickades
inte upp för att jaga bort ryssen.
Flera av försvarets enheter har bytt namn.
Överstyrelsen för ekonomiskt försvar, civilförsvarsstyrelsen, det psykologiska
försvaret – alla har de försvunnit som försvarsbegrepp och flera av dem ingår
nu i en myndighet som förkortas
till MSB, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. Där försvann också ett
antal generaldirektörer. Kustartilleriet, som ingick i marinen heter numera
amfibiekåren.
Bytt namn har faktiskt också Försvarshögskolan. Den
heter numera Institutet för högre Totalförsvarsutbildning.
Låg
prioritet har ordet försvar öht i den politiska debatten inför valåret 2014. På
sin höjd debatterar man om vi ska gå med i Nato eller inte. Röster höjs också
för att öka skyddet för våra svenska soldater som riskerar sina liv på
främmande mark. Fem har fått sätta livet till.
Fri
placeringvid middagsbordet meddelade rektor även när han hälsade oss välkomna.
Helt
lätt var det inte. Själv vimlade skribenten omkring bland 150 f d elever,
lärare och inbjudna gäster, flertalet män och ca tiotalet kvinnor, däribland
Kerstin Asp-Johnson, rektor för diplomatutbildningen på UD. Hon var gäst och
fick hålla ett anförande.
Men så hände det sig, att tre kurskamrater från höstkurs
1972 hittade fram till varandra. Det var Jarl Ellsén, dokumentärfilmare till
”U-båt anfaller”, Hodder Stjernswärd, ledamot i kungliga Krigsvetenskapsakademin
och f d hovstallmästare och skribenten f d redaktör för tidningen Civilt
Försvar, jag själv. Vi har samtliga publicerat oss på något sätt; Hodder och jag har bytt
böcker med varann. Det var på en resa med Pelle Mohlin.
Han är
den s k Kalixöversten och numera store researrangören.
Den här
kvällen spexade han och Bo Hugemark, känd försvarspolitisk debattör. De minde
oss om de gångna åren med något som vi på 1900-talet benämnde totalförsvar.
När blir det
dags att döpa om Försvarshögskolan
till Institutet för Högre Samhällsförsvarsutbildning?
Bifogar
bild på Hodders bok ”Berättelser för upp- och avsuttna” och min egen bok ”Jag,
Helga Gregorius”.
Hösthälsning från
Birgitta
